Jag var hos psykologen idag

Idag besökte jag psykologen här i Ljungby för när man inte kan lösa något själv då är det bäst att söka hjälp så man inte mår dåligt i onödan. Ångest har alltid varit ett problem för mig, mest för att jag inte kan hantera alla mina känslor eller acceptera mig själv för den känslomänniska jag är. Det känns som alla i min omgivning accepterar mig som högkänslig men inte jag. Jag blir arg för jag kan inte hantera alla känslor.

I vilket fall som helst så gick det bra, det finns fortfarande en del saker jaf behöver ta itu med som till exempel varför jag river mig i sömnen (har extrema rivmärken på låret) eller varför jag river mig vid obekväma tillfällen. Det sistnämnda tror jag är ticks och det får jag försöka träna bort.

Mitt första steg mot ett bättre jag är att inse att jag kan se snygg ut med glasögon också.

Advertisements

Start over and keep the motivation up

Yesterday I went to my old apartment to throw things away that I didn’t want anymore and then I was sorting everything. Now the wardrobe is empty and the bedroom is full of nothing but clothes. It feels so good because now I can start over and do things better than before.

Jag gjorde det

Jag gjorde det, jag har dammat av mina skrivarfingrar, jag skrev och det kändes så bra. Min käre sambo vet inte detta för han spelar dator och ingen kommer någonsin läsa den texten jag skrev för det ligger i det förflutna och jag skäms över den jag var då. Jag behövde bara få skriva för att få ur mig de, alla känslor. Alla dåliga känslor jag har haft inom mig tills den dagen jag flyttade. Jag ska inte ljuga för er, en ny stad förändrar inte allt och mina känslor. Jag är jag, jag är hälften ångest.

Jag vill fly när jag mår som värst, bort från mig själv för mobbaren i mitt liv är mig själv. Men jag har fått så himla mycket styrka att jag kan stå emot de värsta tankarna. Jag är också så oerhört lyckligt lottad för att jag har människor runt omkring mig som får mig att må bra och som får mig att glömma allt det negativa. Detta året ska jag börja vara snäll mot mig själv, jag ska vara min bästa vän, jag ska lyssna mer på mig själv för det är jag värd inget annat. Ingen mer självdestruktivitet ingen mer ilska på mig själv.

Är det något jag håller inom mig oavsett vad det är så ska jag säga det eller skriva det. Allt blir inte bättre för att man håller inne det, allt blir blir bättre när man tömmer ut det. Då blir man som ett blankt blad och kan skaffa nya tankar, oroligheter och känslor.

Pray

Religion is something beautiful when you need hope. In some cases people blame the religion for their sins or to forbid other people for doing things.

Personally I pray when I’m out of hope or when I need strength. To be honest it makes me stronger, it makes me full of hope and it makes me full of love.

When my grandfather died, I needed strength to continue with my life so I prayed. It made me believe that grandpa could hear me.

When I fell in love with my boyfriend I prayed of joy. I couldn’t believe it was true and was so thankful for everything.

Now I’m praying that nothing will go wrong anymore. Neither for me or my dear ones. Sometimes I worry about others so much that I forget about myself and my problems. So please God I need to be lucky, I need some positivity. Everything can’t be against me, right?

I’m better

i’m officially roomie with my fiancée. One more step to live together like our own family. I’m not saying that I want to get married tomorrow or have a child in my arms when it’s Christmas.I’m just looking forward to the future, as long as I have him everything is a bit bit better

I will not get rid of the stupid anxiety but I have time to deal with it and I don’t feel stressed as all.

There are two things I can’t tell you guys, and I hope these things will go well because these things will make it easier or my daily life. I have prayed and I’m hoping with all my heart ! Fingers crossed !

Different perspective

You often see things in a different perspective when you talk with somebody from another country. In my case it is my sisters biological sister who has been here for a visit (from Colombia) in almost one month. Even though it is very cold here, she seems to like it here.

She told my mom that it is more equal here between men and women and it is so true.

Because of some personal events with people I know. I’m so tired of the macho culture in Latin America.

Why does some men there think that they have more power than the woman when they need to thank their mother for their existence?

I wish I could tell you all my frustration but I will just say that I hate the macho culture in Latin America.

Lite vilsen i livet

Jag har fattat ett livsomvälvande beslut, ett beslut som så småningom ska ge mig mer glädje och lycka än jag har fått på tre år. Jag ska flytta ihop med mitt livs kärlek och ta en paus med allt plugg. Jag ska flytta från staden som jag förknippar med så mycket dåligt och flytta till en stad utan historia.

Just nu känner jag mig vilsen på det sättet att det är mycket som behövs göras. Jag är i full gång att leta en större lägenhet än den ettan jag befinner mig nu och jag är i full gång att leta jobb så att jag har råd med en lägenhet.

Kort sagt så finns det väldigt mycket att göra och jag känner mig vilsen. Vilsen för att jag känner mig inte hemma någonstans än, vilsen för att jag klarar inte fler motgångar mer, jag orkar inte med ett nedslag till.

Så just nu är jag mer orolig och rädd att detta inte ska gå vägen, att något ska hända så jag måste flytta tillbaka eller flytta till mina föräldrar. Jag vill kunna klara mig själv, jag vill kunna känna lyckan över att komma hem och jag vill kunna bli av med denna ångestkänslan som jag går runt med dag ut och dag in, känslan som fick mig att säga ifrån till att fortsätta studierna i staden jag bodde i.

Jag får helt enkelt hålla ut och njuta av vägen dit.